Om åklagaren beslutat att väcka åtal kommer det att bli en rättegång. Vid rättegången ska domstolen pröva om bevisningen som åklagaren lägger fram gör det ställt utom rimligt tvivel att brottet har gått till på det sätt åklagaren påstår. Rättegången är ett muntligt sammanträde i domstol som också brukar kallas huvudförhandling.
Domstolen ska besluta om den som är misstänkt för ett brott är skyldig och vilket straff (påföljd) denne ska få. Domstolen ska också bestämma om skadestånd ska ges till den brottsutsatte. Den första domstol du kommer i kontakt med i ett brottmål kallas tingsrätt.
Ditt målsägandebiträde går igenom förundersökningen tillsammans med dig innan rättegången och förbereder dig bland annat på vad som kommer att hända under rättegången, vilka roller alla har och vilka frågor som kan komma. Målsägandebiträdet sitter bredvid målsäganden under hela rättegången och ger denne stöd. Målsägandebiträdet driver också skadeståndstalan för målsägandens räkning.
Det kan vara bra att veta att rättegångar oftast är offentliga, vilket betyder att vem som helst kan komma och titta. Undantaget är sexualbrott och vissa ungdomsbrott.
Hur går rättegången till?
Målet ropas upp
Målet ropas upp i högtalarsystemet och protokollföraren kommer då säga att ”Rätten håller huvudförhandling i mål mellan åklagaren och NN. Förhandlingen hålls i sal X” eller något liknande. Den som är tilltalad (åtalad för brottet), och den som är målsägande (brottsoffer) ska då gå in i salen. Även åklagare, eventuell försvarare, målsägandebiträde, särskild företrädare för barn och eventuella åhörare ska gå in i salen.
Den som ska vittna måste vänta. Vittnet ska inte kunna påverkas av det som sägs tidigare i rättegången och vittnet ropas därför in i salen först när det är dags för vittnesförhöret.
Förhandling bakom stängda dörrar
Alla förhandlingar vid domstolen ska vara offentliga, men i vissa fall kan delar av förhandlingen hållas bakom stängda dörrar.
Stängda dörrar betyder att inga åhörare får följa förhandlingen, varken i salen eller på annat sätt. Rätten kan när som helst under en förhandling besluta att en del ska hållas bakom stängda dörrar. Ibland gäller det bara ett förhör och sedan öppnas dörrarna igen. Det kan finnas flera anledningar till att delar av förhandlingen inte ska vara offentlig, till exempel att det är mål som rör sexualbrott och barnpornografi.
Ordförande inleder
Ordföranden tar reda på om alla har kommit. Om någon inte är där kan förhandlingen ställas in. Ordföranden bokar då ett nytt datum då förhandlingen ska äga rum. Om det finns vittnen är de oftast kallade till en senare tid.
Åklagaren börjar
Åklagaren säger vad han/hon anser att den som är misstänkt (den tilltalade) är skyldig till för brott och begär att den tilltalade ska dömas för detta. Om du inte har ett målsägandebiträde kan åklagaren även hjälpa till med att begära skadestånd.
Den tilltalade svarar
Den tilltalade, berättar sin inställning till brottet och till det skadestånd som du önskar. Ofta är det advokaten som för den tilltalades talan , det vill säga svarar istället för den tilltalade.
Målsäganden förhörs
Du som blivit utsatt för brott (målsäganden), ska nu berätta om brottshändelsen. Du får svara på frågor från åklagare och försvarsadvokat. Även domarna och målsägandebiträdet kan ställa frågor.Om du har svårt att berätta när den tilltalade finns i rättegångssalen kan den personen flyttas till ett annat rum medan du förhörs. Det kallas för medhörning och för att få det måste du eller ditt målsägandebiträde kontakta tingsrätten i god tid innan rättegången. Den som blivit förflyttad kommer att höra allt målsäganden säger, men inte finnas med i rummet.
Den tilltalade förhörs
Den tilltalade ska nu berätta om brottshändelsen. Åklagare, försvarsadvokat men även målsägandebiträde och domare kan ställa frågor
Vittnet förhörs
Nu ska den som har sett brottshändelsen (vittnet), berätta vad han/hon sett och hört. Vittnet, som väntat i vänthallen får komma in i rättssalen när han/hon ropas in genom högtalaren. Vittnet får säga en ed, vilket betyder att man lovar att tala sanning. Detta gäller inte för närstående till den tilltalade. Sedan får vittnet frågor från åklagare, försvarsadvokat, domarna och målsägandebiträde. Ibland kan vittnen bli förhörda per telefon.
Den tilltalades personliga förhållanden
Här får alla i rättssalen höra hur det ser ut i den tilltalades liv kring ekonomi, boende, bakgrund med mera. Detta kallas för personalia. Om det finns något skrivet från socialtjänsten eller frivården läses det upp. Om personalia innehåller känsliga uppgifter kan domstolen besluta om stängda dörrar under just denna del. Då måste alla åhörare i rättssalen gå ut och vänta.
Åklagare och försvarsadvokat och målsägandebiträde gör en sammanfattning
Både åklagaren, försvarsadvokaten och målsägandebiträdet (om ett sådant finns) gör var och en för sig en sammanfattning som kallas för slutplädering eller slutanförande. Under denna berättar de vad som sagts under rättegången, vilka bevis som finns och vilken påföljd de anser att den tilltalade bör dömas till.
Domarna har överläggning
Domarna i målet (ordföranden, nämndemännen och protokollföraren) ska nu ha överläggning, det vill säga prata med varandra om hur de ska döma. Alla andra i rättegångssalen måste då gå ut i väntsalen.
Domen meddelas
När domarna är klara ropas det ut i högtalaren och alla får komma in igen. Ordföranden berättar hur de bestämt, det vill säga avkunnar domen. Ibland måste domarna ha längre tid på sig att tänka och då avkunnas domen vid ett senare tillfälle. Du får då reda på vilken tid och dag du kan få reda på domen. Domstolen skickar sedan ut domen per post till både gärningspersonen och målsäganden.
Överklagan
Är du missnöjd med tingsrättens dom har du möjlighet att överklaga domen till hovrätten. Det framgår av en bilaga till tingsrättens avgörande hur du ska göra för att överklaga. I korthet krävs att ett överklagande ska ske skriftligt inom tre veckor från det att domen meddelades. Ditt målsägandebiträde kan hjälpa dig med att överklaga domen. Om målet tas upp och det blir en ny rättegång behöver du som målsägande inte vara med på den rättegången. Under den rättegången spelas istället filmen på ditt förhör från den första rättegången upp.